we're leaving things unsaid

Har börjat planera för framtiden, ja, tiden efter gymnasiet så att säga. För att klara sig levande ur dessa mörka tider måste man ju ha något att se fram emot. Som akuthjälp frossar jag i ostmackor och blåbärsté. Men om ca två minuter när det bara är smulor kvar kommer den där tomheten tillbaka. Så ja, bäst att skapa ett ljus vid tunnelns slut.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback