ett kärt återseende, eller?
Nu är det väl dags för ett färskt inlägg, eller vad säger ni alla mina trogna läsare? Hallå? NÅN?? Haha..
Nej men i ärlighetens namn är det väl dags att skaka liv i det här skeppet igen. Som ni kanske listat ut har jag återvänt från mitt besök i landet som är allt annat än lagom. Ja, USA var det ja. Har levt collegeliv som en riktig amerikanare, gått på lektioner med 300 elever och festat som en amerikansk jävla dåre. Ja, för det är så de gör, collegeeleverna. De hålls i hårda snaror runt halsen tills dess att de flyr sin kos till college och allt vad moral, etik och common sense heter flyger all världens väg. Det var en upplevelse min sagt. En otroligt positiv sådan och jag hade så sjukt kul. En sådan där erfarenhet jag inte för mitt liv ens förklara utan alla upplevelser, minnen och sjuka händelser finns inom mig. Det var en resa jag gjorde helt på egen hand och den ligger mig otroligt varmt om hjärtat. Lärde mig dessutom galet mycket om mig själv, klyschigt men sant.
Nu är jag däremot tillbaka i sköna (?) kalla Sverige och det är sjukt hur fort livet faller tillbaka i samma gamla mönster. Är redan höstdeprimerad och behöver en semester. Någon som känner sig manad?
Nu önskar man ju att jag kunde slänga in någon härlig partyprissebild eller dylikt men tyvärr visar min laptop inga livstecken för tillfället så hänvisar till facebook.